freedom2love

                                             

                                                                                           

Den dag jag & kärleken

bestämde att vi "blev tillsammans" ;) Lite blurrigt & vi vet inte exakt när det blev seriöst men vi enades båda om att efter just den kvällen var det VI. Träffats hade vi gjort innan dess men jag kände en tydlig förändrng hos honom runt den tiden. Innan var jag rätt frustrerad & visste inte alls vad han ville. Många gånger ville jag ge upp men nu så här i efterhand så är jag så glad att jag inte gjorde det !
Det var han som tog upp detta i sängen en kväll när vi gått å lagt oss.

-Vi måste bestämma ett datum, så vi kan fira

Ååh det for en varm känsla genom hela kroppen. Att just vi har en "egen" dag att fira. Det kan låta löjligt men det var så längesen det kändes så här. Trodde aldrig jag skulle känna så här igen, åtminstonne inte så här tidigt. Jag kämpar med mitt eget välbefinnande efter en jobbig period och det har sagts att det kanske vore de bästa om jag höll mig för mg själv ett tag tills jag stabiliseras mer. Jag har varit beredd att hålla med förut men nu känns det snarare som att han BARA gör mig gott. Känner att jag har ett stort stöd hos honom & att jag inte behöver va rädd för att tala om, om jag har en dålig dag el är orolig över något som tynger mig.

"Du kan berätta allt för mig, Det spelar ingen roll vad det en är. Du får vara hur arg & ledsen du vill"

Jag har svårt att visa mina innersta, för mig, negativa känslor. Jag blir sällan sur & arg men ledsen & besviken och jag kan jag gå runt å bära på det & inte visa det för omgivningen vilket inte är det mest hälsosammaste. Dock tänker jag inte direkt skrika ur minsta lilla vrede haha men jag känner att jag kan prata med honom å få stöd & uppmuntran om jag behöver =guld värt !

Lycklig lycklig lycklig