Dinner please
Publicerat: 2011-04-30 / 19:50:29 | Kategori: Mat
Finally lite mat på ingång!
Idag lyxar jag till det med lite underjords grönsaker ;)
Tror nog mitt humör blir lite bättre strax.
Idag lyxar jag till det med lite underjords grönsaker ;)
Tror nog mitt humör blir lite bättre strax.
Ja men så där ja...
Publicerat: 2011-04-30 / 18:38:13 | Kategori: Allmänt
Va dum man är ibland. Man bifogar ju filer FRÅN mailen inte programmet!
Jag andas ut & lägger ner uppgiften för idag!
Nu matlagning & ett glas torrt vin!
God kväll!:)
Jag andas ut & lägger ner uppgiften för idag!
Nu matlagning & ett glas torrt vin!
God kväll!:)
CV
Publicerat: 2011-04-30 / 18:04:54 | Kategori: Allmänt
Nu när jag är arbetslös så går jag en kurs på Folkuniversitetet som heter "Jag & arbetslivet". Där ska vi stärka oss själva & få verktyg till att så småningoom hitta oss ett nytt arbete.
Just nu håller vi på med CV & personligt brev. I uppgift fick vi att skriva ett CV & personligt brev efter att ha valt ett jobb på platsbanken. Bara som övning.
Jag har nu suttit här i 4 timmar & har inte ens nuddat personligt brev än(?). Men mitt CV är snart klart & jag blev nyfiken på hur jag skulle skicka iväg det till våran studievägledare som håller i denna uppgift.
GRATTIS!
Det gick inte att skicka dokumentet som jag precis skrivit i microsoft works till hennes email. Jaha! Office då? Finns inget Office på den här datorn?! Nu hade jag precis laddat hem en testversion men va händer? KAOS! Jag får inte igång det & jag sliter mitt hår! Hungrig & ledsen. Vet inte hur jag får ihop detta nu?
Finns det något annat program än office man kan använda sig av som lätt skickar filer till mail?
Eller så gör jag ett nytt försök å laddar hem imorgon. Så här mkt brukar det inte strula framför datorn för mig.
Ensam, arg, HUNGRIG & frustrerad ! Happy Lördag! :)
Just nu håller vi på med CV & personligt brev. I uppgift fick vi att skriva ett CV & personligt brev efter att ha valt ett jobb på platsbanken. Bara som övning.
Jag har nu suttit här i 4 timmar & har inte ens nuddat personligt brev än(?). Men mitt CV är snart klart & jag blev nyfiken på hur jag skulle skicka iväg det till våran studievägledare som håller i denna uppgift.
GRATTIS!
Det gick inte att skicka dokumentet som jag precis skrivit i microsoft works till hennes email. Jaha! Office då? Finns inget Office på den här datorn?! Nu hade jag precis laddat hem en testversion men va händer? KAOS! Jag får inte igång det & jag sliter mitt hår! Hungrig & ledsen. Vet inte hur jag får ihop detta nu?
Finns det något annat program än office man kan använda sig av som lätt skickar filer till mail?
Eller så gör jag ett nytt försök å laddar hem imorgon. Så här mkt brukar det inte strula framför datorn för mig.
Ensam, arg, HUNGRIG & frustrerad ! Happy Lördag! :)
Nytt tänk! Nya resultat!
Publicerat: 2011-04-29 / 20:14:29 | Kategori: Min kamp
Varning för lång text :)
Under min tid med antidepp gick jag upp sjukt mkt i vikt & hamnade snabbt i en ond spiral. Inte hjälpte det att plötsligt bli tvungen att sluta jobba pga inflammationer i båda fötter. Ingen mer trappmotion, mer tröstmat & glädjen försvann.
Den energi jag 1 gång hade var som bortblåst. Men jag slutade öka i vikt den dagen jag slutade med min antidepp & det var en lättnads suck. Nu var det bara det att gå ner allt igen. Men vart fanns motivationen? Inte fanns den hos mig & mina onda fötter ställde till det. Tillslut kände jag mig som inträngd i ett hörn. Nått behövdes göra. Min psykolog förstod hur mkt min vikt egentligen påverkade min psykiska hälsa. Jag kunde bara inte ta itu med allt själv. Det fanns ingen ork el kraft.
Min psykolog & sjukgymnast föreslog Sahlgrenskas obesitas(fetma)mottagning. Där hjälper dom överviktiga att gå ner med antingen operation (Gastric bypass) el medicinsk behandling (pulver+medicin+kostråd). Eftersom jag kände mig inträngd & hade panik över situationen såg jag inget annat val än att söka dit med remiss. Jag behövde hjälp helt enkelt. Aldrig hade jag kunnat ana vad just denna remiss skulle leda mig åt för håll.
Från det att remissen skickades iväg tog det nog bara 1 månad innan jag fick första kontakt med mottagningen.
Fick då komma på en föreläsning där man pratade om dom 2 olika behandlingarna med för & nackdelar. Vid den tidpunkten var jag främst inställd på operation trots att jag var väldigt orolig. Det kändes då som om jag behövde en rejäl ändring i mitt liv & att operationen skulle bistå till väldigt stor del av detta.
Innan föreläsningen försågs man med ett papper med olika alternativ..
• Jag vill bara ha operation
• Jag vill helst ha operation & om den inte godkänns, medicinsk behandling
• Jag vill bara ha medicinsk behandling
Man fick alltså inte träffa en läkare el sjuksköterska i enskilt möte innan man bestämde sig utan efter föreläsningen skulle man kryssa för det alternativet man ville ha. Det kändes lite märkligt & stressande. Samtidigt underströk dom att inget var hugget i sten & man kunde ändra sig. Jag kryssade för alternativ 2. Helst operation, om inte, medicinsk behandling.
Tiden gick & jag väntade på beslutet. Jag hann tänka både 1 & 2 gånger på vad jag egentligen ville ha för hjälp.
Jag började smått att träna i varmvattenbassängen när jag kände att kroppen var i akut behov av rörelse. Försökte få tiden att gå & inte tänka så mkt på allt.Tillslut bestämde jag mig för operation om den blev godkänd. Men tiden hann rinna iväg ytterligare.
Veckorna innan beslutet kom hade jag helt tänkt om igen. Jag hade funderat mer på eventuella neg. biverkningar & var rädd för hur min kropp egentligen skulle reagera på en för hastig viktnedgång.
TV 4:s skräckdokumentär om Gastic bypass, som självfallet var full av snedvriden information, påverkade mig motvilligt. Jag var arg samtidigt som jag blev väldigt ledsen. Det var nog inte bara jag som satt hemma i soffan med ett väntande beslut på operation. Klart man förstår riskerna om man väl beslutar att lägga sig under
"kniven". Vart var alla lyckade operationer i TV 4:s dokumentär?
Fredagen efter dokumentären sändes åkte jag iväg till Stockholm & umgicks med mamma & syster med pojkvän. Den helgen kom att ändra ALLT.
Min syster som jag inte hade träffat på länge hade näst intill försvunnit ;) Inte ohälsosamt utan jag såg verkligen hur bra hon mådde! Hon hade först ändrat maten portionsmässigt, tränat & därefter följt LCHF (low carb, high fat). Jag hade läst lite om LCHF-metoden innan men var väl inte riktigt insatt.
Jag åkte hem...med ny energi.
Måndagen den 14 mars var mitt slutliga beslut att INTE göra operationen. Jag började äta strikt enligt LCHF & ökade min träning i varmvattenbassängen.
Beslutet kom. OPERATION GODKÄND.
Det kändes konstigt men helt självklart att tacka nej. När jag väl hade bestämde mig för att inte göra Gastric bypass hade jag fått en sån energi att den hade räckt till 10 pers:) Kände mig nästan religiös. Den energin jag har nu har jag inte haft på flera år! Jag trodde den var försvunnen. Men det var något som trigga igång när jag visste att jag var tvungen att ta itag i detta på tu man hand.
Nu har jag tränat, slutat helt med mitt sockerintag & dricker mindre alkoholhaltiga drycker.
Jag hade fortfarande alternativ 3 kvar, medicinsk behandling. Dvs pulverdiet i 3 månader & därefter kostbehandling hos dietist. Där hade vi samma velande fram & tillbaka. Jag tackade ja till pulver men...
Pulver som ställer in kroppen på svält var inget som lät lockande längre. Dessutom 3 mån?! Med träning & bättre mat är jag nu så mån om min kropp att jag inte vill utsätta den för svält. Jag går hellre ner i vikt långsammare på ett mer hälsosamt sätt så att kroppen hänger med i svängarna.
Så idag, 6 kg lättare, var jag på möte hos dietisten & beslutade om att bara följa kostråden. Lchf har öppnat en stor dörr för mig. Jag kommer följa kostråden med vissa undantag. Inte lika mkt kolhydrater, bara dom "bra" & dessto mer protein. Det var även något som dietisten tyckte lät som en bra lösning. Mindre fett & fler måltider istället. Jag känner mig hoppfull!
Tack till dom som orkat läst =)
PUSS !
Under min tid med antidepp gick jag upp sjukt mkt i vikt & hamnade snabbt i en ond spiral. Inte hjälpte det att plötsligt bli tvungen att sluta jobba pga inflammationer i båda fötter. Ingen mer trappmotion, mer tröstmat & glädjen försvann.
Den energi jag 1 gång hade var som bortblåst. Men jag slutade öka i vikt den dagen jag slutade med min antidepp & det var en lättnads suck. Nu var det bara det att gå ner allt igen. Men vart fanns motivationen? Inte fanns den hos mig & mina onda fötter ställde till det. Tillslut kände jag mig som inträngd i ett hörn. Nått behövdes göra. Min psykolog förstod hur mkt min vikt egentligen påverkade min psykiska hälsa. Jag kunde bara inte ta itu med allt själv. Det fanns ingen ork el kraft.
Min psykolog & sjukgymnast föreslog Sahlgrenskas obesitas(fetma)mottagning. Där hjälper dom överviktiga att gå ner med antingen operation (Gastric bypass) el medicinsk behandling (pulver+medicin+kostråd). Eftersom jag kände mig inträngd & hade panik över situationen såg jag inget annat val än att söka dit med remiss. Jag behövde hjälp helt enkelt. Aldrig hade jag kunnat ana vad just denna remiss skulle leda mig åt för håll.
Från det att remissen skickades iväg tog det nog bara 1 månad innan jag fick första kontakt med mottagningen.
Fick då komma på en föreläsning där man pratade om dom 2 olika behandlingarna med för & nackdelar. Vid den tidpunkten var jag främst inställd på operation trots att jag var väldigt orolig. Det kändes då som om jag behövde en rejäl ändring i mitt liv & att operationen skulle bistå till väldigt stor del av detta.
Innan föreläsningen försågs man med ett papper med olika alternativ..
• Jag vill bara ha operation
• Jag vill helst ha operation & om den inte godkänns, medicinsk behandling
• Jag vill bara ha medicinsk behandling
Man fick alltså inte träffa en läkare el sjuksköterska i enskilt möte innan man bestämde sig utan efter föreläsningen skulle man kryssa för det alternativet man ville ha. Det kändes lite märkligt & stressande. Samtidigt underströk dom att inget var hugget i sten & man kunde ändra sig. Jag kryssade för alternativ 2. Helst operation, om inte, medicinsk behandling.
Tiden gick & jag väntade på beslutet. Jag hann tänka både 1 & 2 gånger på vad jag egentligen ville ha för hjälp.
Jag började smått att träna i varmvattenbassängen när jag kände att kroppen var i akut behov av rörelse. Försökte få tiden att gå & inte tänka så mkt på allt.Tillslut bestämde jag mig för operation om den blev godkänd. Men tiden hann rinna iväg ytterligare.
Veckorna innan beslutet kom hade jag helt tänkt om igen. Jag hade funderat mer på eventuella neg. biverkningar & var rädd för hur min kropp egentligen skulle reagera på en för hastig viktnedgång.
TV 4:s skräckdokumentär om Gastic bypass, som självfallet var full av snedvriden information, påverkade mig motvilligt. Jag var arg samtidigt som jag blev väldigt ledsen. Det var nog inte bara jag som satt hemma i soffan med ett väntande beslut på operation. Klart man förstår riskerna om man väl beslutar att lägga sig under
"kniven". Vart var alla lyckade operationer i TV 4:s dokumentär?
Fredagen efter dokumentären sändes åkte jag iväg till Stockholm & umgicks med mamma & syster med pojkvän. Den helgen kom att ändra ALLT.
Min syster som jag inte hade träffat på länge hade näst intill försvunnit ;) Inte ohälsosamt utan jag såg verkligen hur bra hon mådde! Hon hade först ändrat maten portionsmässigt, tränat & därefter följt LCHF (low carb, high fat). Jag hade läst lite om LCHF-metoden innan men var väl inte riktigt insatt.
Jag åkte hem...med ny energi.
Måndagen den 14 mars var mitt slutliga beslut att INTE göra operationen. Jag började äta strikt enligt LCHF & ökade min träning i varmvattenbassängen.
Beslutet kom. OPERATION GODKÄND.
Det kändes konstigt men helt självklart att tacka nej. När jag väl hade bestämde mig för att inte göra Gastric bypass hade jag fått en sån energi att den hade räckt till 10 pers:) Kände mig nästan religiös. Den energin jag har nu har jag inte haft på flera år! Jag trodde den var försvunnen. Men det var något som trigga igång när jag visste att jag var tvungen att ta itag i detta på tu man hand.
Nu har jag tränat, slutat helt med mitt sockerintag & dricker mindre alkoholhaltiga drycker.
Jag hade fortfarande alternativ 3 kvar, medicinsk behandling. Dvs pulverdiet i 3 månader & därefter kostbehandling hos dietist. Där hade vi samma velande fram & tillbaka. Jag tackade ja till pulver men...
Pulver som ställer in kroppen på svält var inget som lät lockande längre. Dessutom 3 mån?! Med träning & bättre mat är jag nu så mån om min kropp att jag inte vill utsätta den för svält. Jag går hellre ner i vikt långsammare på ett mer hälsosamt sätt så att kroppen hänger med i svängarna.
Så idag, 6 kg lättare, var jag på möte hos dietisten & beslutade om att bara följa kostråden. Lchf har öppnat en stor dörr för mig. Jag kommer följa kostråden med vissa undantag. Inte lika mkt kolhydrater, bara dom "bra" & dessto mer protein. Det var även något som dietisten tyckte lät som en bra lösning. Mindre fett & fler måltider istället. Jag känner mig hoppfull!
Tack till dom som orkat läst =)
PUSS !
Tillbaka?
Publicerat: 2011-04-29 / 00:13:23 | Kategori: Allmänt
Nya tider, nya tag =)
När jag hamnar i oväder blir det tydligt att all positiv energi försvinner. 1 år senare & jag känner äntligen att jag är på väg tillbaka. Kreativiteten & min lust för välbefinnande är åter på plats. Nu kom även blogg-suget !
Same old same old. Det här är en periodblogg, helt enkelt! Men vad gör det?
Min vän Sofie är igång i bloggvärlden & bidrog mkt till att lusten kom tillbaka. Ska länka till hennes fina blogg senare! Ska även länka till den person som gjort denna underbara bloggdesign. Finns redan en länk nere i högra hörnet men jag länkar gärna en extra gång då jag blev så väldigt nöjd. En del tycker kanske, too much? Jag känner, perfekt!;) Ville ha en ny fin design innan jag starta upp igen men jag vet att det både tar tid & tålamod att fixa designen själv & valde att lägga det på is så länge! Jag vill börja NU !=)
Men nu ZzzzzZZZova. Puss!
