Viktnedgång & muskler
Saken är den att om man ska väga sig hela tiden så får man ha med i tanken att det är mkt som kan påverka resultatet på vågen. Ökad vätska(vid menstruation t.ex.) el muskelmassa i kroppen kan få visaren att peka uppåt.
Det finns dom som snabbt vill ner i vikt och inte tränar alls bara för att dom vill se resultatet på vågen tydligare. Det är inget jag direkt tycker är hälsosamt för går man ner i vikt snabbt tappar man även muskelmassa. Kroppen behöver hänga med i svängarna & om man vill ha en hälsosam kropp ut- & invändes så tycker jag att man ska hålla musklerna igång. Jag strävar inte efter att bli värsta muskelknutten men vill gärna fylla ut tomrummet där fettet gonat till sig med muskler istället. Jag kanske uttrycker mig klumpigt men själv är jag livrädd att kroppen inte ska hänga med och man istället får en massa lös hud som hänger.
Jag försöker komma iväg iaf 3 gånger i veckan men skulle det bli färre träningstillfällen så är inte det hela världen heller bara musklerna får vara med & jobba lite under viktnedgången.
Min viktresa so far
Idag var jag & tränade i varmvattenbassängen igen & ställde mig som vanligt på vågen.
Jag har tänkt länge att sluta väga mig & istället ta måttbandet eftersom vågen kan
vara missvisande ibland men man är bra sugen varje gång & se resultatet
Har skrivit upp alla datum men kortar ner det lite.
130,5 15 Mars
128 22 Mars
127 29 Mars
126 5 April
124 29 April
123 3 Maj
-7,5 kg. Kan inte riktigt greppa det själv men det känns underbart! 2,5 kvar till första delmålet.
Nu sängen innan ögonen ramlar ner på tamgentbordet! Godnatt ♥
Testpromenad
Igår skulle mitt inlägg handla om promenader egentligen men jag halka iväg i en annan bana:)
Men det blir lätt så när jag inte fått skriva av mig på ett bra tag.
Igår var jag iaf ute på en "testpromenad".
Innan jag började med den antiinflammatoriska medicinen så kunde jag knappt gå 2 min i vanlig takt utan att få en fruktansvärd värk & stelhet i vänstra foten, upp till knäleden. Desto längre sträcka, desto ondare blev det.
Så igår traska jag iväg i ganska hög fart & till min stora förvåning så gick det riktigt bra utan större värk. Men efter 10 minuter så kunde jag knappt gå igen & fick sätta mig ner & vila:( Kändes tråkigt men samtidigt så kunde jag gå mkt längre än vad kunnat innan så jag försökte tänka positivt.
Vilade i 5 minuter sen traska jag vidare & efter 10 minuter igen var det samma visa. Det var tur att det fanns bänkar så fint utplacerade under promenadens gång :)
Sammanlagt var jag ute & gick i hela 40 min! För mig är det helt sanslöst bra:) Dock fick jag lida lite för det i slutet av promenaden & när jag kom hem. Vänstra knät sa ifrån lite, så även vänstra sidan av ryggen som jag fortfarande har lite värk i. Men det var ett test & jag behöver inte gå lika långt och i samma raska takt nästa gång. Det var bara så otroligt härligt att jag ens kunde gå i 10 min! ♥ ♥ ♥
Tålamod är en dygd
Nu öser jag ur mig igen. I sann dagboksanda:)
Jag har som delmål att gå ner 10 kg. Kan tyckas mycket men det har gått så fort nedåt nu i början så det kändes som ett bra första mål. Jag har ingen tidsbegränsning utan det får ta den tid det tar. En rivstart i början är inte ovanlig sen blir det mer knepigt att hålla samma fart på viktminskningen.
Som min syster nämnde, det kommer vara motigt & uppstå bakslag men med rätt inställning går det.
Det gäller bara att ha tålamod & inte ge upp.
Men för att gå ner i vikt krävs det att man äter rätt & motionerar regelbundet.
Maten har jag koll på, nu var det det där med träning.
Jag är iväg 2-4 gånger i veckan & tränar då i varmvattenbassängen som jag fått remiss till.
Remissen skrevs ut när jag fick hälsporre (plantar fasciit) i båda fötterna för drygt ett år sedan.
Det var den ända träningen som funkade för mig vid den tidpunkten.
NU har som tur va dom besvären försvunnit men för ca 3 månader sedan dök det upp något nytt trevligt i min vänstra fot. Från ingenstans. Normalt sett är jag ju väldigt duktig på att ramla omkull & stuka både vänster & höger fossing :) Så var inte fallet denna gång.
Jag sökte hjälp på vårdcentralen & läkaren jag fick tid hos mena på att det bara var en överbelastning på grund av min övervikt. Det var bara inlägg som behövdes sen skulle allt bli bra. Sedan skrev hon ut en remiss till en ortoped som skulle hjälpa mig med detta. Hon ville inte gärna lyssna på att jag redan hade underlag för inlägg sedan min tid med hälsporre. Men jag fick iaf en remiss till ortoped.
Jag var & fick mina inlägg gjutna & hann gå i dom i ca en månad innan jag äntligen fick träffa ortopeden. Inläggen hade knappast hjälp något under tiden. Jag gick rakare men det onda i foten var fortfarande kvar.
Ortopeden kunde inte vara helt säker på sin sak men trodde på en inflammation i fotleden. Jag har varit & tagit röntgenbilder & fick antiinflammatorisk medicin som jag skulle ta i 12 dagar till att börja med. Han skulle ringa om han såg något speciellt på röntgenbilderna men det har han som tur va inte gjort.
Nu har snart 12 dagar gått. Min fot är lite bättre men inte så bra som jag hade hoppats på.
Ortopeden ville att jag skulle ringa honom när sista tabletten var tagen & om foten inte var helt bra så skulle en ny kur sättas in. Blir det inte bra då, så var det kortisonspruta som gällde & i värsta fall operation. Men så långt tror jag knappast att det går!
Mitt mål är att kunna gå en timmes promenad utan smärta & stelhet i mitt vänstra ben & eftersom foten ändå har blivit bättre av medicinen så måste det vara en inflammation. Låt det vara så enkelt!
Det är jobbigt när man vill så mkt & det inte vill fungera! Jag har fält många tårar över detta. Men man får som sagt ha tålamod & vara glad att man överhuvudtaget kan plocka fram den viljan när den behövs som mest.
Sista maj stänger min varmvattenbassäng för sommaren & jag hoppas verkligen att min fot är samarbetsvillig innan dess! Om inte får nån jättegärna låna ut sin vänstra fot så länge min är tjurig !
