Jag vill tillbaks till mitt gamla JAG

Publicerat: 2009-06-04 / 21:57:12 | Kategori: Min kamp
Ikväll mår jag lite bättre! Bättre för jag fått träffa min psykolog idag + att det nu bara
är 1 dag kvar sen HELG igen! Tack o tack o tack o tack! 


Min psykolog påminde mig en en gång att orsaken till jag har gått upp i vikt, större delen beror på min medicinering.  Jag har klandrat mig själv väldigt mkt helt utan anledning. Så NU måste jag börja trappa ner med den. Skulle börjat med det för ett tag sen men som så mkt annat försvann det i all yrsel i huvudet. IMORGON är det JAG som går & tar ut nya tabletter. Jag har nu 150 mg tabletter & ska alltså ta ut 75 mg tabletter & börja trappa ner.
Min psykolog berättade att hon träffat många som gått ner massor när dem slutat ta sin medicin. 15 kg på en månad var inte ovanligt & då hade dem inte ens ändrat på sina motions el matvanor! Jag är TAGGAD! Med motion & bättre matvanor kanske jag kan få gå tillbaks till den jag en gång var.

Mina överviktskilon påverkar inte bara mitt redan ostabila psyke utan väldigt mkt negativt på själva kroppen, så klart.  Jag har ständigt ONT i ryggen, ont i knän & har svårt att göra allt det "normala" som man i det vardagliga livet är beroende av.
Magen har även raserat rejält & jag har ofta ont & besvärligt.

Kommer ihåg när jag började gå upp i vikt hur FORT det gick! Jag märkte snabbt förändringar på kroppen  som gjorde att jag inte längre ville se mig själv i spegeln. Jag blundade mest hela tiden då jag stod i duschen  Det var fruktansvärt. Idag har jag lärt mig att slappna av lite & försöker acceptera men det är svårt. Jag tänkte DÅ aldrig på att det kanske hade något  att göra med medicinen. Jag beskyllde mig själv för att jag inte orkat mig ut på promenader när jag varit sjukskriven.

Nu skriver jag ner det jag aldrig tänkt göra. Anledningen oxå till varför jag oftast inte har en helhetsbild här i bloggen. När jag vägde mig sist vägde jag 125 kg & det var ett tag sedan så jag vet inte vad jag väger nu men nått jag vet säkert är att jag inte gått ner i vikt iaf Jag har efter min depression & medicinering gått upp nästan EN HEL MÄNNISKA i vikt. Den onda cirkeln blev sluten men NU ska jag ta mig ur den!

Hittade en gammal bild på mig när jag bodde kvar i Härnösand innan jag gick ner i djupa depressionen & jag kan säga att jag fällde en tår el två när jag tänkte på hur omöjligt det skulle vara att gå ner till den vikten igen. Men nu idag känner jag HOPP igen.

Här vägde jag lite över det jag "normalt" skulle väga men det var en hälsosam vikt & jag trivdes med mig själv vilket är det viktigaste. Kortet är min sporre nu när jag ska kämpa ner i vikt.

Ren fakta är att jag har gått upp 40-50 kg under dem senaste åren vilket är helt absurt! Jag har alltid varit en "promenerare", sprang mkt & simmade när jag bodde i Härnösand & ett tag när jag precis flyttat till Göteborg. Men med depressionen kom passiviteten & bristen på ork sen har jag hamnat i den onda cirkeln & det har varit omöjligt att ta sig ur. Nu har det gått så långt att en promenad som vanligtvis var ett nöje & njutning istället har blivit en pina då min ryggvärk sätter in bara efter några 100 meter. Jag "haltar" nästan när jag går & känner mig allmänt osäker bland större folkmängder & folk jag inte känner. DET är INTE jag!

Här finns anledningen till varför jag nu börjat gå till en sjukgymnast. Hon ska både hjälpa mig kunna slappna av på rätt sätt i all stress + inspirera & coacha mig till ett mer rörelserikt liv. Jag har fastat & behöver hjälp att ta mig ur & det är tur att jag har välutbildade personer runt omkring som jag kan ta hjälp av. Det finns så många som går utan professionell hjälp så jag känner mig lyckligt lottad av att tillslut hamnat på den kvinnoklinik jag nu går till.

Det här blev väldigt långt men det var en del av mig jag ville dela med mig av.
jag har mkt att kämpa med både fysiskt & psykiskt men det SKA GÅ !

KRAM till alla som orkat läsa igenom detta. Det var meningen att inlägget skulle handla om något helt annat men när jag väl började skriva om min situation kunde jag inte sluta. Detta är något som jag går å tänker på dagligen. 

TACK & KRAM som sagt

Kommentarer
Milla | 2009-06-04 / 23:10:40 | http://freedom2love.blogg.se/

När min pappa dog gick jag upp nästan 20 kg i vikt i depressionen som följde. Det var hemskt! Min dåvarande killes föräldrar gav mig hantlar i julklapp eftersom dom trodde det var okunskap från min sida som låg bakom viktuppgången!... Jag har aldrig varit så orkeslös i hela mitt liv. Men jag minns också hur det kändes att få kraften tillbaka igen, även om tiden därefter verkligen inte var enkel, så fick jag kraft igen. Kram på dig gumman!

Pia | 2009-06-05 / 08:45:59 | http://nathaliehamrin.blogg.se/

Förstår att det känns jobbigt men jättebra att ha en bild på dig själv som sporre! Du kommer klara det tjejen det är jag övertygad om! Hoppas att du så småningom kan sluta med medicinen också! Bara du börjar gå ner något kilo kommer du bli ännu mer motiverad! Lycka till! Stor KRAM

Mia | 2009-06-05 / 19:41:42 |

Hej! Jag blev glad av du ringde idag! Jag har massor med jätefina bilder på dig från en viss fest 2004....gick inte att lägga in de här dock.

kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!